Läs Genusperspektiv i fulltext här
Genusperspektiv 1/2013 innehåller bland annat följande:

Ett enat parlament har tydligt markerat att såväl jämställdhets- och genusfrågorna som de samhällsvetenskapliga och humanistiska frågorna är oerhört viktiga för forskning och innovation i Europa. Det säger EU-parlamentarikern och centerpartisten Kent Johansson.
Han menar att genusfrågorna har fått rejält genombrott i förhandlingarna om EU:s framtida forskningspolitik, Horisont 2020. I vår avgörs det om parlamentet får med sig regeringarna på banan.
Med den upphöjda positionen som excellent forskare följer inte sällan känslor av otillräcklighet och skam. Men istället för att trycka undan de negativa känslorna kan de användas som etiska vägvisare, menar forskarna Anna Rådström och Maria Jönsson vid Umeå universitet.
I framtiden ska peer review-granskning få en tyngre roll i fördelningen av svenska forskningsmedel. För genusforskningen kan förändringen få både positiva och negativa konsekvenser.
Det finns ett stort glapp mellan den kunskap som finns om jämställdhetsfrågor och vad som faktiskt görs. Det menade flera av deltagarna på Delegationen för jämställdhet i arbetslivets konferens.