Genusflödet

• Arkiv

Miljonanslag till forskning om
psykisk ohälsa

Nyhet: 2012-05-16

Forskare vid Umeå universitet har fått anslag på 30 miljoner kronor för ett omfattande program om hur ungdomar med psykisk ohälsa försämrar eller förbättrar sin hälsa under livet.
- Vi har en unik möjlighet att se vilka faktorer som bidrar till att hälsan förändras på sikt, säger genusforskaren Anne Hammarström, som är huvudsökande i projektet.

Projektet Psykisk ohälsa från unga år och framåt - en ekologisk livsloppsanalys av förändringar i psykisk ohälsa fram till medelåldern, kommer att omfatta en stor grupp forskare och anslaget förmedlas med 5 miljoner kronor per år under perioden 2012-2017.
- Det är mycket pengar och det känns väldigt roligt. Det är viktigt att kunna ha en långsiktig finansiering och inte alltid behöva söka nya medel vartannat år, säger Anne Hammarström, professor i folkhälsovetenskap med inriktning mot genusforskning.

Stort folkhälsoproblem

Projektet bygger på en studie som utfördes i årskurs 9 i Luleå kommun år 1981. Under de drygt 30 år som passerat sedan dess har forskare följt ungdomarna med frågeformulär, intervjuer och hälsoundersökningar. Vid den senaste uppföljningen år 2008 omfattade studien 1010 personer och nästa uppföljning planeras år 2014. Då är deltagarna 49 år.
- Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem och vi vet inte vad det är som gör att vissa som mår dåligt i unga år förbättrar sin hälsa och andra inte, säger Anne Hammarström.
Projektet kommer att genomsyras av ett genusperspektiv och ha sitt fokus på hur faktorer i informanternas omgivning påverkar den psykiska hälsoutvecklingen. Forskargruppen kommer bland annat att undersöka psykisk hälsa i relation till skolmiljö, familjeförhållanden, bostadsområde och arbetsplatsförhållanden. Anne Hammarström tror också att man har stora möjligheter att fånga in psykisk ohälsa bland unga män, en grupp som annars ofta osynliggörs i studier av ungas psykiska hälsa.
- Killar och tjejer uttrycker ofta psykisk ohälsa på olika sätt och i tidigare studier har fokus ofta legat på symptom som är vanliga bland tjejer, säger hon.

Viktigt med medvetna genussatsningar

Anne Hammarströms projekt ingår i ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om barns och ungdomars psykiska hälsa och hanteras gemensamt av de fyra forskningsråden Vetenskapsrådet, Formas, Vinnova och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Anne Hammarström upplever att forskningsprogrammet öppnar för genusforskare, men hon tror inte att ökad samverkan mellan forskningsråden per automatik gynnar genusforskning. Då är tydliga politiska prioriteringar betydligt viktigare.
- Det här är ingen särskild genusutlysning och det krävs medvetna genussatsningar och genuskompetenta bedömare för att främja genusforskning inom medicin och folkhälsa. Därför är det viktigt att genus blir öronmärkt i forskningspropositionen, säger hon.

AV: