Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

"Att vi blir tysta är det största hotet"

Nyhet: 2019-12-13

Under 2020 genomför Nationella sekretariatet för genusforskning tillsammans med SULF och SUHF en enkätundersökning av forskares utsatthet för hat och hot. Hatyttringar mot forskare uppmärksammades i ett panelsamtal under konferensen g19.

De senaste åren har en rad uppmärksammade händelser påmint om att forskare är en yrkesgrupp som är utsatt för hot, påhopp och trakasserier. Utsattheten har ofta en koppling till forskarnas arbete med politiskt och ideologiskt laddade frågor, och den påverkar deras deltagande i det politiska samtalet.

Under den nationella konferensen för genusforskning g19 Rethinking Knowledge Regimes, som arrangerades på Folkets hus i Göteborg av Nationella sekretariatet för genusforskning tidigare i höst, anordnades ett öppet panelsamtal för att belysa den risk detta hot innebär för demokratin, men också för forskningens villkor i termer av arbetsmiljö och jämlika möjligheter att verka och avancera inom akademin.

David Brax är filosof och arbetar som senior utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet och leder sekretariatets del en kommande undersökning av forskares utsatthet för hatyttringar, i samverkan med SULF (universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation) och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.
Han poängterade att hoten mot forskare kan se olika ut, och att det inte bara är de dramatiska, och för den som drabbas traumatiska, händelserna som till exempel mordhot som är oroväckande.

– Vanligare typ av hatyttringar är exempelvis förminskande kommentarer. De är lätta att bagatellisera, men de höjer tröskeln för att yttra sig, för att delta i det offentliga samtalet. Det påverkar vilken forskning som kommer ut, eftersom vissa grupper av forskare är mer utsatta för hat och hot än andra, och ger därmed en snedfördelning som påverkar vilka områden och frågor som blir beforskade.

Utsattheten drabbar olika

Zahra Bayati är fil. dr i pedagogik och arbetar som lektor på lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Hon lyfte vikten av att förstå att olika grupper av forskare är olika drabbade, och att arbetsgivare behöver agera på de vittnesmål om exempelvis rasism som också förekommer inom akademin.

– Effekten av detta hat och dessa hot är inte samma för alla utsatta, och utsattheten ser olika ut på grund av kön, ras, religion och andra sociala kategorier. Det finns grader i helvetet. Men det går inte att ge vika för rädslan, oavsett om hoten och hatet kommer från själva systemet eller från små grupper på nätet. Att vi blir tysta är det största hotet.

Jenny Gunnarsson Payne är professor i etnologi vid Södertörns högskola. Med utgång från sin forskning satte hon under panelsamtalet fokus på framväxten av en så kallad antigenusrörelse i Sverige och internationellt:
– Det här kan ses mot bakgrund av hur vi vid mitten av 1990-talet började tala om genus och inte bara kön, samtidigt som respekten för hbtq-personers rättigheter ökade. Detta ifrågasattes av konservativa grupperingar som såg utvecklingen som ett hot mot traditionella familjevärderingar. Nu har det växt till en transnationell rörelse.

Kritisk forskning mer utsatt

Jenny Gunnarsson Payne menar att det handlar om både organisationer och enskilda individer, men det är i egentlig mening inte någon sammanhängande rörelse där alla tycker lika.

– Där finns såväl kristna som sekulära och högerextrema rörelser, och individer som inte anser sig ha så mycket gemensamt men anammar retoriken. Begreppet genus fungerar som ett symboliskt lim och ger dem en gemensam fiendebild.

Jenny Gunnarsson Payne underströk att det är viktigt att förstå varför genusforskning och annan kritisk forskning ses som ett hot.

– Det är inte så enkelt som okunskap. Snarare pågår det en alternativ kunskapsproduktion, med böcker, antigenuskurser på nätet och annat, som sammantaget undergräver legitimiteten hos forskning. I länder som Polen och Ungern har vi sett följderna när det gäller relationen mellan statsmakten och forskarvärlden. Jämställdhetsintegrering har bytts ut mot integrering av traditionella familjevärderingar, kurser i genusvetenskap har ersatts med familjekunskap.

Mer kunskap behövs om hat och hot mot forskare

Anders Lindell är politiskt sakkunnig åt kultur- och demokratiminister Amanda Lind. Regeringen har i sin politik för att värna demokratin pekat ut tre utmaningar, varav en gäller det demokratiska samtalet där allt fler drar sig för att delta i samhällsdebatten som följd av ett hårdnande samtalsklimat. Här lutar sig regeringen mot undersökningar som gjorts av utsattheten för hot och hat hos folkvalda, författare och konstnärer, samt journalister.

– Men vi vet egentligen ganska lite, och hittills är det bara undersökningen av folkvalda som har följts upp. Hoten drabbar både enskilda personer och institutioner i samhället, och det sistnämnda nedmonterar förtroendet för demokratin. Det finns också andra yrkesgrupper som möter hot, exempelvis poliser, men det är inte i just deras demokratiska utövande.

Undersökning i samverkan med Sulf och SUHF

David Brax kopplade an till Anders Lindells uttalande om bristande kunskap:

– Det har gjorts undersökningar av några yrkesgruppers utsatthet för hat och hot, men inte forskares. Det är en grupp som inte heller nämns i regeringens strategi, trots forskningens viktiga funktion i den demokratiska processen.

Tillsammans med Sulf och SUHF planerar Nationella sekretariatet för genusforskning att under nästa år genomföra en systematisk undersökning av det hat, hot, våld och trakasserier som forskande och undervisande personal inom högskolesektorn utsätts för. En fördjupningsstudie baserad på en bred enkätundersökning är tänkt att resultera i rekommendationer för förebyggande arbete samt vidare forskning.

– Inom sektorn har det i många år talats om hot. Vi hör mycket om hur genusforskare är utsatta, men det finns forskare inom andra discipliner som också är det. Vad är det för ämnen som provocerar så? Vi vill ta reda på hur det ser ut, säger David Brax.

AV: Jimmy Sand

Sidansvarig: Inga-Bodil Ekselius|Sidan uppdaterades: 2019-11-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://genus.gu.se/aktuellt/nyheter/detalj//att-vi-blir-tysta-ar-det-storsta-hotet.cid1667912
Utskriftsdatum: 2020-01-29