Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Genusanalys ger forskningen nya perspektiv

Nyhet: 2019-05-08

Kunskapen om hur genusperspektiv spelar roll inom forskningen varierar stort mellan olika länder i Europa. Finansiärer behöver ställa högre krav och se till att resultaten kommer till nytta för alla, säger forskare till genus.se.

Vad blir konsekvenserna när läkemedel eller krockkuddar bara testas på män? Eller när robotar programmeras att upprätthålla stereotyper?

Utan genusperspektiv riskerar forskningen att missgynna stora grupper av människor, konstaterar den tjeckiska forskaren Marcela Linkova, föreståndare på Centrum för genus och forskning vid Czech Academy of Sciences.Marcela Linkova

– Att integrera ett genusperspektiv i forskning och innovation innebär bättre studier, bättre lösningar. Forskningsfinansiärerna måste ta sitt ansvar gentemot samhället och se till att forskningen ger svar som tjänar olika grupper, säger hon.

Hon ser stora skillnader mellan olika länder i Europa:
– I vissa länder har forskningsråden snabbt gått framåt men i många andra finns frågan tyvärr inte alls på agendan, säger hon.

Särskilt brännande är behovet av genus- och könsperspektiv inom ämnen som medicin och teknik, menar Londa Schiebinger, professor i vetenskapshistoria vid Stanford University i USA. Hon är världsledande inom området genus i forskning och innovation. Under de senaste 35 åren har hon utbildat såväl forskare som beslutsfattare om betydelsen av att inkludera ett genusperspektiv i forskningen.

– Det är fortfarande så att medicinsk forskning huvudsakligen görs på män, oavsett om forskningen görs på celler, djur eller människor. Att forska på fel sätt kan kosta liv och pengar, säger hon.

Som exempel nämner hon att åtta av de tio läkemedel som har dragits in i USA på grund av livshotande hälsoeffekter har medfört större risker för kvinnor än för män.

Lärande exempel samlas på hemsida

Londa Schiebinger leder det internationella samarbetet ”Gendered Innovations”, som lyfter fram konkreta exempel på hur köns- och genusperspektiv kan leda till nya upptäckter och innovationer. De lärande exemplen samlas på hemsidan genderedinnovations.com.

Londa SchiebingerUnder de senaste decennierna har kunskapen ökat, men Londa Schiebinger ser fortfarande stora luckor, inte minst inom teknikområdet. Vid krocktester av nya bilar används till exempel ofta bara dockor som är gjorda för att efterlikna en genomsnittlig 45-årig man. Kvinnor är generellt kortare än män och bristerna i säkerhetstesterna kan vara en orsak till att kvinnor dubbelt så ofta drabbas av whiplash-skador i samband med trafikolyckor.

– När vi utvecklar bilar måste vi se till att alla är inräknade. Vi måste se till att forskningen gynnar alla, säger Londa Schiebinger.
Som ett positivt exempel nämner hon att Volvo redan 2002 tog fram en virtuell krockdocka som efterliknade en gravid kvinna. Londa Schiebinger beskriver det som avgörande att tillverkare och myndigheter som ansvarar för trafiksäkerhet undersöker hur olika kroppstyper påverkas vid trafikolyckor.

Hon lyfter också fram behovet av att integrera ett genusperspektiv vid utvecklingen av artificiell intelligens och ny hjälpmedelsteknik. Självlärande maskiner riskerar att snappa upp och förstärka vår tids normer, förklarar hon.

– I Google Search, till exempel, har män fem gånger större chans än kvinnor att få upp annonser för prestigefyllda, högavlönade jobb. Det är ingen som vill att det ska vara så utan det låg inbyggt i datan som algotrimen tränades utifrån, säger Londa Schiebinger.

Företaget Amazon stötte på ett liknande problem när de skulle utveckla ett smart rekryteringsverktyg. Tanken var att AI:n skulle gå igenom inkommande ansökningar och välja ut de bästa kandidaterna, men algoritmen gjorde så att män premierades till tekniska jobb. Programmet lärde sig utifrån vilka som hade anställts tidigare och eftersom det främst var män uppfattade programmet män som mer önskvärda.

En fråga om forskningens kvalitet

Den brittiska forskaren Elizabeth Pollitzer leder organisationen Portia, som arbetar för inkludering av genusperspektiv inom STEM-ämnena (Science, Technology, Engineering and Mathematics). Hon tycker att forskningsråden har en viktig roll och vill att fler rutinmässigt ska kräva av forskare att redovisa huruvida ett genusperspektiv är relevant för deras projekt. Elizabeth PollitzerDet tycker hon borde ingå som ett obligatoriskt inslag i alla forskningsansökningar.

– Det handlar om att försäkra att man får forskning som håller god kvalitet och är angelägen för hela samhället. Dessutom är det så att forskningen i slutändan finansieras av oss alla via skattemedel och då ska den också vara angelägen för alla, säger hon.

Sedan 2011 har Portia, som resultatet av ett EU-finansierat projekt, arrangerat den internationella konferensen Gender Summit. Konferensen är en plattform för samverkan mellan forskare, finansiärer, beslutsfattare och andra nyckelpersoner. Elizabeth Pollitzer ser att det internationellt finns ett stort engagemang för inkludering av genusperspektiv inom forskningen, men också ett motstånd.

– Det är kontroversiellt för det handlar om att förändra kulturen inom vetenskapen. Vi ifrågasätter hur forskning har bedrivits och vad som krävs för att forskning ska vara excellent, säger hon.

Hennes bild är att forskningstidskrifterna generellt ställer högre krav på genusperspektiv jämfört med forskningsråden. Många tidskrifter kräver att forskare redovisar huruvida om ett genusperspektiv är relevant eller inte, och varför.

– Jag tycker att forskningsråden ska göra likadant. Det vore bra om tidskrifterna och forskningsråden kunde sätta upp en gemensam standard. Det skulle göra det enklare för både bedömare och forskare att veta vad som förväntas, säger hon.

Risk för bakslag i EU

Elizabeth Pollitzer pekar på EU som en viktig förebild inom Europa. När unionen i forskningsprogrammet Horisont 2020 lyfte fram betydelsen av genusperspektiv följde många av Europas forskningsråd efter, men om EU kommer fortsätta att visa vägen även framöver är högst osäkert, enligt Pollitzer. Horisont 2020 löper ut nästa år och ersätts med det nya programmet Horisont Europa, som just nu håller på att tas fram.

– Som det ser ut nu kommer genusperspektivet inte alls få samma tyngd som tidigare. Det finns ingen rådgivande grupp på genusområdet och det är inte alls lika tydligt beskrivet vilka forskningsfrågor som ska ha genusperspektiv. Jag är verkligen orolig för hur det ska bli. Allt arbete med att integrera genusperspektivet i den EU-finansierade forskningen kan försvinna, säger Pollitzer.

Hon trycker på vikten av att forskare har med sig ett genusperspektiv redan från starten i ett projekt.
– Det påverkar hur forskare ställer sina frågor och vilken data som samlas in. Det går inte att bara göra en genusanalys på slutet, säger hon.

Vid det här laget borde de flesta forskare och finansiärer ha den kunskapen, tycker Marcela Linkova.
– Från historien vet vi att om vi inte har med oss detta kan resultatet av forskningen bli skadligt eller rent av dödligt, säger honSamtidigt betonar hon att forskare inte ska överfokusera på kön, så som till exempel en del medicinska forskare inom neurologi har gjort. Linkova hänvisar till studier där forskare har hittat skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor och dragit långtgående slutsatser om skillnader i kognitiv förmåga.

– Det verkar inte finnas någon ände på detta trots att vi har vetenskapliga bevis för att det inte stämmer, säger hon.

Kön och genus är två dimensioner bland andra. Ibland har det betydelse, ibland är andra faktorer viktigare. Du måste inkludera olika variabler och perspektiv i utformningen av forskningen för att det ska bli rätt.På hemsidan Gendered Innovations ges ett annat exempel på hur det kan gå när forskare överdriver betydelsen av kön. Där beskrivs hur man inom ett medicinskt knäimplantats-projekt tog fram ett speciellt knä för kvinnor trots att det i det här fallet hade varit bättre att anpassa implantatet utifrån andra faktorer, som patientens längd.

– Kön och genus är två dimensioner bland andra. Ibland har det betydelse, ibland är andra faktorer viktigare. Du måste inkludera olika variabler och perspektiv i utformningen av forskningen för att det ska bli rätt, säger Londa Schiebinger.

Genusperspektiv saknas på utbildningarna

Londa Schiebinger tycker att universiteten har en viktig roll i att utbilda forskare och blivande forskare i vad det innebär att inkludera ett köns- eller genusperspektiv.

– Jag vet till exempel inte något universitet som gör ett bra jobb med att integrera ett genusperspektiv i grundkurserna inom it. Det behövs seminarier och kurser som gör forskare och bedömare mer medvetna om vad det innebär att integrera kön eller genus i analysen, säger hon.
Jämställdhet handlar om ”fix the numbers” och ”fix the institutions”. Genusperspektiv i forskningen handlar istället om ”fix the knowledge”Ibland blandas frågan om genusperspektiv i forskningen ihop med arbetet för jämställdhet inom akademin. På hemsidan Gendered Innovation förklaras jämställdhet som en fråga om att ”fix the numbers” och ”fix the institutions”. Det handlar om att se till att kvinnor inom akademin får samma möjligheter till karriär som män. Genusperspektiv i forskningen handlar istället om att ”fix the knowledge”.

Det finns ingen given koppling mellan att öka andelen kvinnor som forskar och integreringen av ett genusperspektiv i forskningen, säger Marcela Linkova. Hon beskriver det som separata – men relaterade – frågor.

– Såväl kvinnor som män kan vara genusblinda, men vi vet att det finns fördelar med grupper som inte är så homogena. Fler kvinnor och större etnisk mångfald innebär troligtvis att vi får med frågor och insikter som annars inte skulle komma upp, säger hon.

AV: Charlie Olofsson

Sidansvarig: Inga-Bodil Ekselius|Sidan uppdaterades: 2019-06-14
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://genus.gu.se/aktuellt/nyheter/detalj//genusanalys-ger-forskningen-nya-perspektiv.cid1628442
Utskriftsdatum: 2019-09-20