Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Nationell studie ska öka kunskapen om sexuella trakasserier i akademin

Nyhet: 2019-12-16

Nu förbereds en nationell prevalensstudie inom ramen för Forsknings- och samverkansprogrammet för att motverka sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet. Studien blir den första i sitt slag och syftar till att ge underlag för ett mer effektivt arbete mot sexuella trakasserier i akademin.

Samtliga anställda och studenter vid universitet och högskolor i Sverige ska nås av enkäten. Studien blir den första i sitt slag, för trots att det internationellt sett finns en hel del forskning på området så har befintlig forskning stora brister, till exempel avseende mätmetoder och begreppsdefinitioner.

Ovälkommen sexuell uppmärksamhet kan handla om allt ifrån att bli utsatt för opassande blickar under en längre tid till sexuella övergrepp. Enligt tidigare forskning kan minoriteter vara en mer utsatt grupp för sexuella trakasserier, men hur den utsattheten ser ut i mer detalj är fortfarande oklart.

Forskning saknas även om så kallade bystanders, personer som på arbetsplatsen eller i studiemiljön bevittnar kollegors eller andra studenters utsatthet, liksom om de som utsätter andra, visar en rapport som Nationella sekretariatet för genusforskning tog fram för Vetenskapsrådet förra året.

– Sexuella trakasserier är ett stort forskningsfält, men tidigare studier har stora hål och brister, och det saknas även bra svenska studier, säger Lisa Rudolfsson, fil. dr i psykologi och utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning, som i flera tidigare projekt har forskat om sexualbrott och trakasserier, och som leder arbetet med prevalensstudien.

Studien ska ge fördjupade kunskaper om utsattheten

Ambitionen med prevalensstudien är att få en mer komplex bild av varför sexuella trakasserier sker, vilka som utsätts, vilka som utsätter, vilka olika former utsattheten tar sig, var de sker, hur länge de pågår och med vilka konsekvenser, för de utsatta, för de som utsätter andra, för arbetsgrupper och för arbets- och studiemiljön i sig. Enkäten utformas för att kunna fånga in utsatthetens diversitet, kopplingen till olika diskrimineringsgrunder, att särskilja olika former av trakasserier, utsatthet över tid och allvarlighetsgrad, liksom även strukturella förutsättningar.

Befintlig forskning på området bygger oftast på självskattningar med ja/nej-svar, vilket inte ger så mycket information om vad som egentligen hände, hur ofta det hänt och vilka konsekvenser det fick för den utsatta. Olika länder har olika juridiska definitioner av vad sexuella trakasserier är, och många studier använder ofta en för snäv eller för vid definition. Sammantaget kan det innebära svårigheter att jämföra resultat och utveckla nya, fördjupade kunskaper om sexuella trakasserier.

– Väljer vi att fråga ”har du blivit utsatt för sexuella trakasserier”, så vet vi att det kommer att uppfattas olika av olika personer, därför försöker vi röra oss bort från att fastna i definitioner. Vi låser inte fast oss i en tolkning av sexuella trakasserier, för då vet vi inte hur det tolkas av den som svarar. Istället beskriver vi konkreta situationer som rör sig hela vägen från påträngande situationer till sexualbrott, säger LIsa Rudolfsson.

Underlag till mer effektivt arbete mot sexuella trakasserier

Forsknings- och samverkansprogrammet för att motverka sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet har inrättats på initiativ av Karolinska Institutet, KTH och Malmö universitet, i nära samverkan med Sveriges universitet- och högskoleförbund och Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet som ansvarar för prevalensstudien, i samverkan med övrig högskolesektor i Sverige.

Sexuella trakasserier i akademin är en del av Nationella sekretariatet för genusforsknings verksamhetsinriktning hållbara villkor för forskning och utbildning. I samverkan med aktörer inom främst högskolesektorn har sekretariatet genomfört flera studier och har flera pågående projekt på området, bland annat på uppdrag av Nordiska ministerrådet och EU-kommissionen.
För Kantar Sifo utför sekretariatet även en nordisk kunskapsöversikt om preventiva metoder mot sexuella trakasserier i arbetslivet.

– Med en bredare kunskap om erfarenheter på både individ- och organisationsnivå, från den som utsätter andra till den som själv utsätts, är förhoppningen att prevalensstudien ska ge underlag till vidare forskning och utveckling liksom till ett mer effektivt arbete mot sexuella trakasserier, både på policynivå och på mer praktisk nivå, säger Lisa Rudolfsson.

Etikprövning av enkäten sker i början av 2020 och att skydda respondenternas konfidentialitet är högsta prioritet.  

Läs mer om Forsknings- och samverkansprogrammet på Karolinska Institutets hemsida.

Artikeln har uppdaterats sedan den publicerades. Tidigare stod det att enkäten ska gå ut i maj 2020.

AV: Inga-Bodil Ekselius

Sidansvarig: Inga-Bodil Ekselius|Sidan uppdaterades: 2019-11-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://genus.gu.se/aktuellt/nyheter/detalj//nationell-studie-ska-oka-kunskapen-om-sexuella-trakasserier-i-akademin.cid1668112
Utskriftsdatum: 2020-03-31