Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Nu ligger Struten på regeringens bord

Nyhet: 2019-02-07

Regeringens särskilda utredare av styrningen av statliga lärosäten, Pam Fredman, presenterar sitt slutbetänkande vid en pressträff den 1 februari 2019.
 

 

I utredningens direktiv har det ingått att främja jämställdhet inom akademin. Nationella sekretariatet för genusforskning har följt processen och påtalat att utredningen inte har belyst jämställdhetsfrågorna tillräckligt. I den slutgiltiga versionen av utredningen lyfts frågorna tydligare än i utkastet, som presenterades i januari 2018. Nu har jämställdhetsfrågorna fått ett eget kapitel och det görs konsekvensanalyser av delar av förslagen. Samtidigt är det fortfarande mycket i utredningen som är otydligt, anser Fredrik Bondestam, forskningssamordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning.

− Det finns en historisk snedfördelning mellan och inom lärosäten när det gäller resursfördelning som direkt påverkar framför allt kvinnors villkor. Utredningen väljer att inte alls lyfta den frågan mer än med en randanmärkning. Det ger tyvärr ett ogenomtänkt intryck. Utan en tydlig problemanalys kan inte skarpa åtgärder utvecklas, säger han.

Utredaren Pam Fredman tycker inte att jämställdhetsfrågorna har fått en undanskymd roll i utredningen.

− De här frågorna måste finnas med som en del i utbildning och forskning och det tycker jag att vi skriver fram. Jämställdhetsfrågorna ska finnas med i utvecklingen av verksamheterna, säger hon.

En ny analysfunktion föreslås

Ett av förslagen som lyfts för att stärka jämställdhetsarbetet är att ge Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ett tydligt ansvar för utvärdering och uppföljning av högskolans jämställdhetsarbete. Utöver det finns ett förslag om att inrätta en analysfunktion som kan stötta lärosätena och göra oberoende analyser och uppföljningar som grund för framtida politiska prioriteringar. Frågan om ett högskoleobservatorium, en kommitté för utredning och analys, i svensk forskningspolitik har förts fram kontinuerligt under de senaste decennierna.

− En sådan expertgrupp eller kommitté skulle kunna få betydelse, förutsatt att den får en fristående roll och en bred sammansättning i perspektiv och kompetenser. Särskilt viktig blir i så fall gruppens förmåga att leverera forskningsbaserade analyser inför de föreslagna högskole- och forskningspolitiska propositionerna, menar Fredrik Bondestam.

Professorsmålen ska avvecklas

I kapitlet som lyfter jämställdhetsfrågorna konstaterar utredningen att kvinnor och män inte tilldelas forskningsmedel på lika villkor och därför inte har samma förutsättningar att bidra till forskning och utbildning. Utredningen slår fast att jämställdhetsintegrering ska utgöra grunden för jämställdhetsarbetet inom akademin, och betonar att det inte räcker att räkna huvuden. Till exempel föreslås att rekryteringsmålen för professorer – som ser olika ut för olika lärosäten – ska ersättas med andra lärosätesspecifika mål.

− Det har gjorts mycket insatser för att öka andelen kvinnliga professorer, men inom vissa områden är kvinnor i majoritet. Där ska vi inte ha kvinnliga professorsmål utan mål för att få in fler män, säger Pam Fredman.

Utredningen föreslår att regeringens ettåriga regleringsbrev ersätts av fyraåriga överenskommelser mellan regeringen och respektive lärosäte. I dessa överenskommelser skulle jämställdhetsmålen kunna ingå, menar Pam Fredman.

Vill öka basanslagen

Ett annat tungt förslag i utredningen är att öka basanslagen till lärosätena, så att universiteten får större möjligheter att fatta beslut om vilken forskning som ska bedrivas. Det skulle innebära ett ökat ansvar för lärosätena att komma tillrätta med ojämställdheten, menar Fredrik Bondestam och pekar på orättvisor i resursfördelningen, meriteringssystemet, karriärvägarna och anställningsvillkoren.

En modell med fyraåriga överenskommelser mellan regeringen och lärosätena kommer troligen ställa krav på regeringen att tydligare staka ut riktningen när det gäller centrala frågor, som könsbundna studieval.

Samtidigt som han tycker att mycket i utredningen är otydligt tror han att vissa av förslagen har potential att motverka ojämställdheten inom akademin. Han ser till exempel fördelar med att rekryteringsmålen för professurer fasas ut, under förutsättning att det sker en ambitionshöjning i lärosätenas arbete med att motverka ojämställdhet. Han tror vidare att en modell med fyraåriga överenskommelser mellan regeringen och lärosätena kommer ställa krav på regeringen att tydligare staka ut riktningen när det gäller centrala frågor, som könsbundna studieval. Däremot är han inte säker på att det är rätt att, utan djupare analys, lyfta fram jämställdhetsintegrering som metod.

− Strategin behöver utvärderas. Det finns flera tecken som tyder på att den inte har avsedd effekt, menar han.

Akademisk frihet i fokus

När Pam Fredman presenterade utredningen betonade hon särskilt betydelsen av att demokratiska institutioner tillsammans värnar den akademiska friheten.

− Det är särskilt viktigt när vi ser att det runt om i världen görs försök att mota undan den friheten, sa hon under presskonferensen.

Här sätter utredningen sökljuset på en av samtidens absolut viktigaste frågor, menar Fredrik Bondestam.

− I ljuset av utvecklingen i till exempel Ungern, Turkiet och Brasilien ser vi ju hur akademisk frihet aktivt motverkas av högernationalistiska och totalitära regimer. Vi står på tröskeln till en sådan diskussion i de nordiska länderna generellt. Här kommer betydelser av forskning om jämställdhet, genus, klimat och migration bli lackmustest på demokratiska institutioners förmåga att värna om akademisk frihet.

AV: Charlie Olofsson

Öppna arrangemang

Flera öppna arrangemang sker under konferensen g19 7-9 oktober, öppna för allmänheten och utan kostnad. Några är en del av konferensprogrammet och några är kulturarrangemang i stan, anordnade av nätverket Genus & Kulturarv.

Läs mer om öppna arrangemang under g19

Sidansvarig: Inga-Bodil Ekselius|Sidan uppdaterades: 2019-10-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?