Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Svagt genusperspektiv i EU:s kommande forskningsprogram

Nyhet: 2019-02-24

EU-ländernas forskningsministrar har enats om ramarna för det kommande forskningsprogrammet Horisont Europa. Flera experter beskriver formuleringarna kring genus i forskning och jämställdhet i akademin som allt för svävande.

Horisont Europa pekar ut riktningen för det europeiska forskningssamarbetet och sätter ramarna för hur EU:s forskningsmedel ska användas under år 2021-2027. Totalt är det 100 miljarder euro som ska fördelas inom programmet, som kommer att få stor betydelse för Europas forskare.

I slutet av november enades EU-ländernas forskningsministrar om programmets ramar, men förhandlingarna är långt ifrån över. Jesper Werdelin Simonsen, områdeschef på Norges forskningsråd, vill se ett tydligare fokus på genus och jämställdhet i programmet, och frågan har även lyfts av den norska regeringen.

Jesper Werdelin Simonsen. Foto: Norges forskningsråd

– Jämställdhetsfrågorna handlar både om att ge alla forskare lika möjligheter och om att ta tillvara de bästa talangerna. Det sista är avgörande för att den EU-finansierade forskningen ska bli konkurrenskraftig, säger han.

Han lyfter även fram genusperspektiv i forskningens innehåll som centralt om man vill bedriva forskning av god kvalitet:

– Genusperspektivet har hjälpt oss att se sådant som vi inte har sett tidigare. Om man inte tänker på att samhället består av stor diversitet blir forskningen sämre på att svara på samhällets utmaningar, säger han.

EU blir en måttstock för andra

Eftersom Norge inte är med i EU deltar landets regering inte i förhandlingarna kring Horisont Europa, men som partnerland i forskningssamarbetet kan de komma med synpunkter. Även Sveriges regering har lyft genus- och jämställdhetsfrågorna, både skriftligt och under förhandlingarna i Bryssel.

– Vi skulle vilja ha samma nivå på det europeiska forskningsprogrammet som vi har nationellt i Sverige, och där är vi inte idag, säger Christian Hansen, departementssekreterare på den forskningspolitiska enheten vid utbildningsdepartementet.

Det är inte så att genus- och jämställdhetsfrågorna saknas i det aktuella utkastet till Horisont Europa. Programmet slår fast att EU ska sträva efter könsbalans i paneler och expertgrupper. Även betydelsen av genusperspektiv i forskningen tas upp, men enligt Christian Hansen lyfts frågorna inte fram lika tydligt som av forskningsråden i Sverige.

– Frågorna finns med, men formuleringarna är mycket tydligare hos till exempel Vetenskapsrådet, säger han.

Sverige har varit drivande i att få med skrivelser om jämställdhetsintegrering och om att det ska tas hänsyn till genus vid val av oberoende experter.

Samtidigt tycker han att Sverige har lyckats få igenom viktiga formuleringar som inte fanns med i det första utkastet av Horisont Europa, som presenterades i somras. Sverige har till exempel varit drivande i att få med skrivelser om jämställdhetsintegrering och om att det ska tas hänsyn till genus vid val av oberoende experter, menar han.

– Vi har lyft in genusperspektivet tydligare på centrala platser så att det ska gälla hela ramprogrammet. EU fördelar mycket forskningsmedel till svenska forskare. Därför är det viktigt att kraven som ställs ligger på en nivå som vi i tycker är acceptabel, säger Christian Hansen.

Han berättar att Sveriges grundtes vid förhandlingarna i EU har varit att programmet ska utformas så att det är de bästa ansökningarna som får medel.

– Vi vet att ansökningar behandlas olika beroende på forskarens kön och det måste vi komma bort ifrån, säger han.

Norges forskningsråd skulle vilja se tydligare beskrivningar av hur målen, till exempel könsbalans i expertgrupperna, ska nås.

Jesper Werdelin Simonsen tycker att formuleringarna kring genus och jämställdhet är svagare i det aktuella utkastet till Horisont Europa jämfört med i EU:s nuvarande program, Horisont 2020. Han och Norges forskningsråd skulle vilja se tydligare beskrivningar av hur målen, till exempel könsbalans i expertgrupperna, ska nås. Hur programmet är formulerat får inte bara betydelse för den EU-finansierade forskningen utan påverkar också hur andra forskningsfinansiärer väljer att förhålla sig till frågorna, menar han.

– EU:s forskningsprogram blir en måttstock för andra och därför är det viktigt att kraven är tydliga och högt ställda. Det är så klart också viktigt att EU, genom Horisont Europa, sätter press på de medlemsländer som har valt att strunta i de här perspektiven, säger han.

Han varnar för att de redan svävande formuleringarna kring genus och jämställdhet kan komma att möta konservativt motstånd i det fortsatta arbetet med programmet.

– Jag är rädd att formuleringarna ska försvagas eftersom vissa länder är så aggressivt emot genus, säger han.

Hoten mot genus i forskning

Jesper Werdelin Simonsen nämner särskilt situationen i Polen, där en stark anti-genusrörelse har vuxit fram, och Ungern, där regeringen vill förbjuda all genusvetenskap. Fast inom EU finns också flera intresseorganisationer som lyfter genus- och jämställdhetsfrågor, inte minst i relation till Horisont 2020 och Horisont Europa. Ett exempel är den nationella påverkansplattformen för SwafS, Science with and for Society, som vill främja samverkan mellan forskare och övriga samhället. Sådan samverkan är en förutsättning för att forskningen ska kunna bidra till att lösa de stora samhällsutmaningarna, menar plattformen. Innan arbetet med Horisont Europa inleddes gjorde de ett inspel till EU där de beskrev sina visioner för det kommande forskningsprogrammet. De lyfte bland annat fram jämställdhetsintegrering som ett viktigt verktyg.

Hittills har diskussionerna kring Horisont Europa framför allt handlat om reglerna för hur forskningsmedel ska fördelas. Framöver kommer det att bli mer fokus på forskningens innehåll.

Maria Hagardt. Foto: Vetenskap & Allmänhet

– Det är viktigt att genusperspektivet finns inskrivet i programmet, som ett kriterium vid utlysning av medel, men det är också viktigt att man lyfter genusforskningen separat som ett viktigt fält där det behövs mer kunskap, säger Maria Hagardt.

Hon är samordnare för SwafS Påverkansplattform och även ansvarig för internationella relationer på organisationen Vetenskap & Allmänhet, som vill främja dialogen mellan forskare och omvärlden.

Christian Hansen tror att Sverige kommer lyfta behovet av genusforskning på något sätt, men han tror inte att de svenska representanterna kommer arbeta för några öronmärkta medel.

– Vi undviker det för risken finns att en sådan diskussion leder till att vi låser in pengar för alla möjliga olika ämnen. Däremot kommer vi att se till att det finns möjlighet att genomföra genusforskning inom ramprogrammet. Det ska komma utlysningar som är relevanta för genusforskare, säger han.

Skribent Charlie Olofsson

 

AV: Charlie Olofsson

Sidansvarig: Inga-Bodil Ekselius|Sidan uppdaterades: 2019-06-14
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?