Globala mål för hållbar utveckling
Sedan den antogs av FN:s generalförsamling 2015 har Agenda 2030, med de globala målen för hållbar utveckling, kommit att bli en viktig utgångspunkt för många organisationer i samhället.
Det gäller inte minst högskolesektorn: På lokal nivå i den grundutbildning som anordnas av lärosätens institutioner, såväl som på nationell och EU-nivå bland forskningsfinansierande myndigheter.
Forskningens roll är inte enbart att identifiera problem och tillhandahålla lösningar, utan det är i minst lika hög grad också att kritiskt analysera målen och vem som gynnas av dem. Det finns kunskapsluckor som står i vägen för målens uppfyllande, och det behövs kunskapsteoretiska perspektiv, däribland genusperspektiv, som kan stärka forskningens förmåga att ta itu med komplexa samhällsutmaningar.
Nationella sekretariatet för genusforskning samverkar med andra aktörer i Sverige, Norden och EU med forskningsdrivna analyser för att bidra till utvecklingen av kunskapsfältet om hållbarhet och genus.
Genusperspektiv på hållbarhet i Norden
Hur kan vi göra det möjligt att leva hållbart i Norden? Hur kan vi bättre förstå hur skillnader i livsstil uppstår? Det är i fokus för projektet «Hållbarhet, livsstil och konsumtion med genusperspektiv», en del av programmet Hållbara livsstilar i Norden. Projektet drivs av Nordisk information för kunskap om kön, NIKK, placerat på Nationella sekretariatet för genusforskning. Uppdragsgivare: Nordiska ministerrådet.
Projektet har som att mål att se närmare på skillnader i kvinnor och mäns livsstil samt konsumtion i Norden. Genom att analysera hållbarhet och livsstil utifrån ett genusperspektiv bidrar projektet till att förbättra förståelsen och möjligheterna till hållbar konsumtion. Projektet tar avstamp i de teman som ingår i det tvärsektoriella programmets olika delprojekt och bidrar även till att uppfylla mål 4 i Nordiska ministerrådets handlingsplan för ”Vår Vision 2030”.
Projektet kan kopplas till flera av målen i Agenda 2030: Framför allt till det globala hållbarhetsmålet 12 om hållbar konsumtion och produktion och till delmål 12.8 om att öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar. Projektet kopplar även till hållbarhetsmål 3 om hälsa och välbefinnande, mål 4 om god utbildning, mål 5 om jämställdhet, samt mål 8 om anständiga arbetsvillkor och hållbar tillväxt.
Projektet har också tagit fram en nordisk kunskapsöversikt om hållbarhet, livsstil och konsumtion ur ett genusperspektiv, med följande fokus:
- Genom aktuell kunskap synliggöra och utmana könsstereotyper i förhållande till konsumtion och livsstil, och bidra till en bättre förståelse för hur skillnader uppstår, förstärks och reproduceras.
- Inkludera kritiska och intersektionella perspektiv för att synliggöra och problematisera, till exempel hur klass och ålder påverkar såväl konsumtionsvanor som normer kring konsumtion.
- Studera och analysera hållbarhets- och livsstilsbegrepp utifrån ett brett intersektionellt genusperspektiv, i förhållanden till teman som lyfts inom det tvärsektoriella programmet om hållbara livsstilar. Det kan exempelvis handla om kommunikation kring hållbarhet, utbildning för hållbarhet, hållbara kulturupplevelser och hållbara matupplevelser.
Resultat förankras och förmedlas inom det tvärsektoriella programmet.
Genus och hållbar utveckling i EUs forskningspolitik
Med genusperspektiv som fokus på FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) har Nationella sekretariatet för genusforskning tagit fram en forskningsöversikt, en rapport om policyutveckling inom forskning och innovation samt en serie om fem policy briefs.
Uppdraget kom från EU-samarbetet GENDERACTION, där sekretariatet är en av parterna. Samarbetet är finansierat av EU:s ramprogram för forskning och innovation, för att analysera medlemsländernas framgångar i att implementera jämställdhetspolicys inom forskning och innovation. Kunskapssammanställningar och underlag ska bidra till att utveckla genusdimensionen i EU:s forskningsprogram Horisont Europa.
Forskningsöversikten om genus och hållbarhet är en systematisk, internationell översikt av kollegialt granskade vetenskapliga artiklar, publicerade under 2015-2020. Forskningsrön presenteras för att identifiera förutsättningar, utmaningar och lösningar inom ramverket för Agenda 2030.
Rapporten om policyutveckling (Policy Benchmark) undersöker hur EU:s centrala policydokument för forskning och innovation tar upp genus och hållbarhet. Med några praktiska exempel som utgångspunkt ger rapporten rekommendationer för hur det går att relatera genus och hållbarhet till varandra, så att dessa perspektiv ömsesidigt kan förstärka varandra – snarare än att konkurrera.
Hur kan EU:s ramprogram för forskning och innovation stärka sin förmåga att bidra till ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling? Serien av policy briefs utgår från aktuell forskning om genus och hållbarhet och tar fram rekommendationer. Utgångspunkten är de sex olika kluster kring globala utmaningar som finns formulerade i EU:s forskningsprogram Horisont Europa:
- Hälsa (policy brief 1)
- Kultur, kreativitet och inkluderande samhällen (policy brief 2)
- Civil säkerhet för samhället (policy brief 3)
- Digitala frågor, industri och rymden (policy brief 4)
- Klimat, energi och mobilitet (policy brief 4)
- Livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö (policy brief 5)
Forskningsöversikten, rapporten om policyutveckling (Policy Benchmark) och serien av policy briefs publicerades i oktober 2021, och riktar sig till intressenter inom European Research Area (ERA) samt forskande och forskningsfinansierande organisationer i medlemsländerna.
